Livsmedelssystemet står inför stora utmaningar, lantbruket lika så. För att möta dem och andra utmaningar som mänskligheten står inför krävs en stor transformation. En av dem är att lantbruket måste gå från att vara en kolkälla till att bli en kolsänka
– Det handlar om lantbrukets överlevnad och hur vi ska kunna producera livsmedel hållbart, förklarar Jessica Johansson, projektledare på Svensk Kolinlagring.
På Lantmännens framtidsgård Bjertorp på Varaslätten i sydvästra Sverige pågår ett stort projekt. Det handlar om att öka kolinlagringen och biologisk mångfald för att minska klimatpåverkan och öka jordhälsan. Bjertorp är en av 41 svenska gårdar i projektet och av de 890 hektaren som brukas på gården är 25 hektar del av projektet.
– Vi vill hitta ett hållbart system för att minska kolavgången från marken, berättar Kjell Carlsson, driftsledare Bjertorps Egendom.
– Vi brukar ett av fälten med minimerad jordbearbetning, odlar mellangrödor för att få en bättre struktur, håller fältet grönt, minimerar kväveförlusten samt tillför organisk gödsel.
Ökat intresse för kolinlagring i Europa
Svensk kolinlagring startade projektet 2019 i syfte att lära sig mer om att lagra in kol i marken, vilka metoder som bör användas, vilka kostnader det innebär, hur arbetet ska vara effektivt och vad som är praktiskt genomförbart. Det svenska projektet samarbetar med flera universitet, det europeiska nätverket The SCARF Network, finska Carbon Action och partners i Norge.
– Det finns en stor innovationskraft hos lantbrukare och intresset för kolinlagring växer i Europa och detta är en viktig fråga med tanke på den torka som har drabbat Europa bland annat den här sommaren, säger Jessica Johansson.
– Genom att öka kolhalten i jorden, ökar vi jordens vattenhållande förmåga, vilket innebär att marken binder mer vatten och problemen vid torka eller översvämningar minskar.
Möta utmaningarna tillsammans
Hon påpekar att bristen på vatten är det största hotet mot växtligheten och vikten av att Europas lantbrukare blir bättre på att ta tillvara på det regn som faller. Enligt Svensk Kolinlagring delas projektet in i tre delar, de praktiska försöken som genomförs på gårdarna, mätning och uppföljning av jorden samt vilka affärsmodeller som är framgångsrika.
– För vår del handlar det i första hand om att skapa oss kunskap hur vi ska kunna transformera vårt system in i framtiden och hur vi kan förbättra jordhälsan samtidigt som vi arbetar hållbart, säger Kjell Carlsson.
– Grunden är att vi ska ha marken bevuxen året om och projektet ska hjälpa oss att ta reda på vilket som är det effektivaste och mest praktiska sättet att arbeta. Svaret dröjer, men det känns som om vi är på god väg. Intresset för kolinlagring ökar på flera håll i Europa, där det pågår olika nationella initiativ.
– Lantbrukarna har en betydande roll den här transformeringen, vi behöver lära oss vilka metoder som är bäst, vilka behov som finns och även inspirera varandra. Detta är ett lantbruksnära projekt som genomförs tillsammans med lantbrukare, för lantbrukare, säger Jessica Johansson.
– I takt med klimatförändringarna ökar behovet för kolinlagring och vi måste möta utmaningarna tillsammans.
Detta innebär kolinlagring för lantbrukaren
- Håll fälten gröna året om. Skyddar marken från uttorkning, erosion och matar mikrolivet med mat året om.
- Maximera diversitet och biologisk mångfald. Jordens organismer vill ha omväxlande diet, precis som våra tarmbakterier. För att behålla en hög diversitet under jord behövs en hög diversitet över jord.
- Minimera störningar som jordbearbetning, kemiskt växtskydd och bekämpningsmedel. Alla typer av störningar skadar mikrolivet, bakterier och svampar i marken, vilka är de som ser till att kolet lagras in i marken.
- Maximera levande biomassa ovan och under jord, ink mikrobiell biomassa och svampar. Ju mer det växer, ju mer kol pumpas ner i jorden. Så se till att utnyttja hela växtperioden och samodla växter med olika behov för att maximera biomassan.
